När det första IT-Gymnasiet startade höstterminen 1998 i Kista var det genom ett samarbete mellan IT-företagen, stadsdelsnämnden i Kista och Jan Friman, skolans grundare. Fyra år senare öppnades det första NTI-gymnasiet av familjen Elias, som sedan 1968 har erbjudit olika tekniska utbildningar på motsvarande gymnasial nivå, främst som korrespondens- och distanskurser.

De första åren kunde det hända att skolorna tog emot elever som knappt hade suttit vid en dator och vars största farhåga var om de skulle kunna följa med sina kamrater i undervisningen. Detta är nu över tio år sedan och våra elever har fortfarande ett genuint intresse för IT. Skillnaden är dock att IT, internet och sociala medier idag är en självklarhet i deras uppväxt och ingen tvekar längre var ON-knappen är.

När jag anställdes jag på IT-Gymnasiet 1999 hade samtliga elever och lärare tillgång till en egen stationär PC och från och med år 2000 hade alla tillgång till en egen bärbar dator i kombination med trådlöst nätverk – uppkoppling till internet var som helst och när som helst! Det låter inte så märkligt idag då fler och fler skolor erbjuder så kallade 1 till 1 lösningar, men då var det ovanligt.

Vår tanke var, och är, att eleverna behöver ha tillgång till ett verktyg för att kunna behärska det och för att våga testa nya idéer och lösningar. Vår övertygelse är också att kreativitet och utveckling inte kan tidsbegränsas till lektionerna utan att eleverna måste förberedas för den verklighet som råder när de sedan kommer ut i en värld och ett arbetsliv som ständigt förändras.

Trots vikande elevkullar generellt så är intresset för våra IT-relaterade utbildningar oförändrat 2012. Vi tolkar det som att det vi erbjuder är relevant och att våra elever är efterfrågade. Men mätningarna är viktiga för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas i rätt riktning. Liksom den löpande återkoppling vi får från våra elever och deras föräldrar via så väl muntliga samtal som via våra digitala kanaler. (IT-Gymnasiet på Facebook, IT-Gymnasiet på Twitter, NTI-gymnasiet på Facebook och NTI-gymnasiet på Twitter)

Jag är stolt över att ha fått vara med på stora delar av den resa som både IT-Gymnasiet och NTI-gymnasiet har gjort och kommer att göra. Sammanlagd har dessa två verksamheter idag snart 24 års erfarenhet av IT-relaterade gymnasieutbildningar, 26 skolor och 5500 elever – och jag ser fram emot att få fortsätta att arbeta för att vi ska erbjuda Sveriges mest relevanta och attraktiva IT-utbildningar.

Christine Kastner Johnson
Verksamhetschef IT-Gymnasiet och NTI-gymnasiet

När vi skulle söka jobb på vårt sommarlov så insåg vi hur svårt det var för ungdomar att få tag i arbete. Det var med denna klumpen i magen som vi började spåna på en lösning till detta problem. Det var då, i samband med Ung Företagsamhet i skolan som vi kom på affärsidén till Jobbassistenten. Vi på Jobbassistenten erbjuder företag och privatpersoner extra arbetskraft från kvalitetssäkrade och motiverade studenter mellan åldrarna 15 och 18 år i nordvästra Skåne. Vår tjänst handlar om att förmedla rätt ungdom till rätt plats, så att affärerna alltid blir utfört med två nöjda parter.

Samtidigt som vi såg hur extrem hög den unga arbetslösheten är i Sverige så förstod vi att företagare samt privatpersoner kan dra nytta av vår tjänst. Det finns arbeten som behövs göra, allt från inventering av lager till trädgårdsarbeten som man inte har tid med, det är där vi kommer in!

Vi tycker att vår idé är klockren! Vi erbjuder ett helt nytt och unikt koncept inom bemanningsbranschen. Snabbt, kvalitetssäkert och prisvärt är våra tre nyckelord. Vi är verksamma inom en ytterst spännande marknad och täcker ett stort behov hos våra kunder. Vi är ett energiskt team med ett stort samhällsengagemang och har stora möjligheter till att expandera.

Jobbassistenten erbjuder ett helt nytt och unikt koncept inom bemanningsbranschen. Snabbt, kvalitetssäkert och prisvärt är våra tre nyckelord. Vi ger alltid svar inom 24 timmar på förfrågan och ser till att varje genomfört uppdrag har två nöjda parter.

En grundläggande faktor på hur vi har lyckats så bra är vårt fokus på marknadsföringen och att stärka företagets varumärke. Vi marknadsföra via traditionella samt digitala medier och finns på sociala nätverk så som Facebook, Twitter och har även en egen webbsite med en blogg. Vi har funnits i artiklar i tidningar så som HD, Nöjesnytt och Helsingborgs City men sen även var vi den mest lästa nyheten på Svenskt Näringsliv när de skrev om oss i början av vårt UF-år. Sen självklart får vi inte glömma att vi har haft en reklamfilm på TV4 på bästa sändningstid och hade premiär mitt under Idol pausen, det var en adrenalinpumpade och fantastisk känsla att få se sig själv på TV.

Men det har inte bara varit en dans på rosor, vi har fått en del motgångar men vi har lärt oss att så länge man håller humöret uppe och agerar på rätt sätt samt är öppen för utveckling så vänder man motgångar till framgångar istället eftersom då har man lärt sig något i alla fall!

Det är just det som är viktigt med att driva UF i skolan tycker vi. Chansen till att utvecklas individuellt samt att skapa nya kontakter är viktigt, vi tycker att alla elever i gymnasiet borde få chansen att ha UF som projektarbete.

I maj kommer vi att omvandla vår verksamhet till ett aktiebolag och har redan planer för en enorm expansion i Sverige. Så stay in touch med Jobbassistenten, vår hemsida är www.jobbassistenten.com men man kan även följa vår resa på vår Facebook sida. Ifall det finns ett tidskrävande arbete i hemmet eller på kontoret så kontakta oss för den extra arbetskraften ni behöver!

Mickey Magnusson
Robin Jansson
Brian Bukur Landquist

Att det sätt att kommunicera som sociala medier erbjuder är här för att stanna ifrågasätter knappast någon. De flesta är också överens om att denna kommunikationsrevolution är något i grunden väldigt positivt men den skapar också många frågor och nya situationer att förhålla sig till. Det i kombination med att utvecklingen går väldigt mycket snabbare än vi tidigare varit vana vid riskerar att göra många lärare osäkra inför hur de, i relation till sin lärarroll, vill och bör förhålla sig till de digitala kommunikationskanalerna.

Om vi tar Facebook som ett exempel så har den kanalen på kort tid utvecklats från att primärt vara en plattform där vi umgås med våra vänner till att nu vara det totala navet i många människors både privata och professionella kommunikation, samt en digital marknadsplats i ständig utveckling.

Vi kan bara konstatera att Facebook och andra liknande kanaler har påverkar vår syn på var gränsen mellan det privata och det offentliga går, samt att gränserna mellan arbetsliv och privatliv också suddats ut ganska mycket vare sig vi tycker om det eller inte.

Detta gör också att gränserna för vad som är okej och vanligt i olika typer av relationer förskjuts och för många av oss är det nu en helt naturlig del av vardagen att via sociala medier få ta del av vad kollegorna gjort i helgen eller under semestern. Vi kan inte motverka detta – bara förhålla oss till det och inse att det inte heller går att skilja nätet från ”verkligheten” eftersom det som händer på nätet också är verkligt.

Lärare eller skolor som väljer att inte förhålla sig till sociala medier riskerar dessutom att inte bli trovärdiga eftersom de då bortser från någon som är en så pass stor och integrerad del av elevernas vardag. Det går alltså inte att se ungas användande av nätet som en fritidsaktivitet som ligger utanför skolans ansvarsområde och tid. Ett bättre förhållningssätt är att istället försöka förstå och integrera det som sker på nätet i den fysiska undervisningen. Att barn och ungdomar omges av vuxna som kan, förstår och inte är rädda för internet kan vara direkt avgörande för hur pass väl de själva lär sig att hantera olika digitala kanaler. Detta rör så väl hur de lärs sig att klara sociala relationer på nätet, som hur de förhåller sig till faktauppgifter de hittar på olika webbplatser.

Mitt främsta råd till vuxna som arbetar inom skolan är därför att ta till sig möjligheterna med de digitala kommunikationskanalerna och fundera över hur du bäst kan dra nytta av sociala medier i din undervisning och din kommunikation med eleverna. Kanske vill ni kommunicera via en Facebook-grupp istället för via e-post? Kanske vill du lägga upp instruktioner till alla läxor på en blogg?

Oavsett – så är mitt råd att vara nyfiken och våga testa. Jag tycker absolut att man bör koppla ihop sig med kollegorna i sociala nätverk och att man, om man känner sig bekväm med det, visst kan vara Facebook-kompis med sina elever, förutsatt att även eleverna tycker att det är okej. Ta fasta på de fördelar som finns. Bland annat att ni har möjlighet att kommunicera i en kanal där eleverna ändå befinner sig, men tänk också på att bara för att man är ”tillgänglig” på Facebook innebär det inte att man måste jobba mer eller att man behöver svara på frågor på nätterna.

Jag tycker också att det är klokt att ägna lite tid åt att sortera sina Facebook-vänner i grupper och därmed göra det möjligt att välja vilka uppdateringar som man vill att eleverna respektive övriga vänner och bekanta ska kunna ta del av. Att göra detta är egentligen inte konstigare än att man i ett analogt samtal pratar om mer privata saker med sina nära vänner än med sina ytliga bekanta. Givetvis måste ju dock förhållningssättet vara att aldrig skriva sådana saker i sitt Facebook-flöde som man inte skulle kunna stå för i ett mer publikt sammanhang – men det gäller ju oavsett om man arbetar i skolan eller inte.

Charlotte Naversten, webbstrateg AcadeMedia

http://se.linkedin.com/pub/charlotte-naversten/2/a12/650
https://www.facebook.com/charlotte.naversten
https://twitter.com/naversten

Fyra av lärarna vid Fenestra Centrum är dessutom delaktiga som redaktörer i den nyligen publicerade boken ”Learning Study – undervisning gör skillnad”. De har under flera år bedrivit forkningsanknutna studier kring Learning Study.

Konceptet Learning Study skapades av professor Ference Marton vid Göteborgs Universitet som efter inspiration från den japanska skolans arbetssätt, Lesson Study, ville skapa en mer forskningsliknande variant av den modellen. Det gjorde han genom att lägga en teori som grund för utformning av lektionerna, skärpa utvärderingen före och efter lektionen samt genom att filma lektionerna för att i efterhand kunna göra en mer genomgående analys av lärandet.

Förhållningssättet till undervisning har slagit igenom i stora delar av Asien och i Sverige har det skrivits och skrivs avhandlingar om metoden. Man har kunnat konstatera att där modellen genomförs blir lärarna bättre på att undervisa och deras elever blir bättre på att lära sig.

På Fenestra Centrum har flera Learning Studys genomförts på initiativ av utvecklingsledaren Jenny Svantesson Wester och det här läsåret genomförs ytterligare fem parallella studier på skolan. Det är tydligt hur arbetet med Learning Study genomsyrar hela tänket kring undervisning och stärker lärarnas professionalitet. Lärarna Joakim Magnusson, Christina Echevarria, Lotta Funnemark och Samuel Wennerholm som är medredaktörer till den ovan nämnda boken hjälper nu till att fortsätta att driva utvecklingen vidare inom Fenestragruppen.

Fler av våra skolor kommer att börja arbeta med Learning Studys och vi förväntar oss en positiv utveckling både för elevernas lärande men också att stärka lärarna i glädjen att undervisa!

Eva-Lotte Stavle, regionchef Fenestra Utbildning

En flashmob kan kort beskrivas som när en grupp människor plötsligt samlas på en offentlig plats, gör någonting oväntat och sen skingras. Flashmobs brukar organiseras via sociala medier med syfte är att väcka uppmärksamhet eller att sprida ett budskap som inte är av politisk karaktär.

Hos oss gick det till så att vi började med att spelade in en ljudfil med instruktioner där en röst berättade exakt vad man skulle göra. Ljudfilen samt uppgifter om tid och plats fanns att ladda ner från vår webbplats en vecka i förväg och informationen kring detta spreds alltså primärt via våra digitala kanaler.

På IT-Gymnasiet i Örebro har vi även tidigare provat att arrangera flashmobs. Under gymnasiemässan lät vi exempelvis en elev på musikprogrammet gå fram till elever från årskurs nio och fråga om de hade tänkt söka till IT-Gymnasiet, varpå han sedan började sjunga sin egenskrivna låt ”Klart du skall gå på ITG”. Fler och fler stämde in i sången, och tillslut stod det ett 30-tal elever runt omkring och sjöng. Det var en mycket uppskattad flashmob, som lockade till många skratt.

Vid ett annat tillfälle provade vi den klassiska ”freeze-flashmoben”, som i korthet går ut på att man fryser i en pose vid en exakt tidpunkt, och sedan står helt stilla i ett antal minuter, innan man bryter upp och skingras som om ingenting har hänt. Effekten av en flashmob av sådan karaktär blir omedelbar och folkmassorna undrar givetvis vad som pågår.

En flashmob kan arrangeras I ett marknadsföringssyfte, där deltagarna har på sig kläder med logotyper, eller gör något i linje med ett varumärkes budskap. Men den stora marknadsföringen sker efter själva genomförandet, eftersom det viktigaste med en flashmob är att den filmas för att sedan läggas ut och spridas på nätet.

Jag skulle vilja säga att som viral marknadsföring är flashmob en unik metod. Människor tycker om när det händer saker som går utanför de vardagliga ramarna, och man skall absolut inte underskatta sociala mediers genomslagskraft. Vill man nå ut med ett budskap på ett roligt sätt som väcker uppmärksamhet, så är flashmob alltså ett bra sätt att göra det på

Nu har vi dragit igång företeelsen i Närke, och jag misstänker att andra skolor kommer att haka på framöver. Så nu måste vi blicka framåt, och se vad som är nästa steg? Det blir vår nästa utmaning att ta reda på – för ska vi vara en innovativ IT-skola, gäller det att ha samtliga baser inom social media täckta.

Alexander Wilhelmson, IT-Gymnasiet Örebro

Februari och mars är extra spännande tider. Det är nu svaren från toppskolorna i USA och England börjar droppa in (om du inte sökt i Early Decision). Det är slutet på en lång process som ofta började redan i årskurs ett. De elever som vill till Oxbridge och Ivy Leagueskolorna måste jag börja med direkt. Du ska inte bara ha toppbetyg. Vi måste också hjälpa dig att klara SAT-proven (det amerikanska högskoleprovet) och vi måste vässa och i viss mån marknadsföra din profil/CV för att du ska nå hela vägen. Till England krävs det ofta en del andra prov som vi måste förbereda dig på.

Vi måste också analysera möjligheterna för finansiell hjälp och stipendier för att se var du passar in bäst. Jag pekar dig gärna mot UPenn (Wharton) just nu. Det är den enda Ivy-skolan där jag och ProCivitas fortfarande saknar representation(jag räknar med att det positiva beskedet från Dartmouth kommer om ett par dagar). Jag när en idé om att en av grabbarna som vann Bästa Företag i SM i Ung Företagsamhet 2011 passar väldigt bra in där!

I dag rapporterade Webometrics att Europas bästa universitet finns i Schweiz och heter ETH/Swiss Federal Institute of Technology. Så vitt jag vet har ProCivitas ingen alumnielev där än! ETH följs sedan av Cambridge och Oxford. Bästa nordiska universitet verkar ligga i Trondheim och heter Norwegian University of Science and Technology och placerar sig på plats 16. KTH i Stockholm placerar sig med plats nr 40 som bäst i Sverige. Detta motsvarar plats 145 i världsrankingen! Hela listan finner du på:

http://www.webometrics.info/top100_continent.asp?cont=europe

Mitt nästa uppdrag blir därför att se på kraven på ETH och försöka intressera våra naturelever för denna möjlighet!

Du får tycka vad du vill, men för mig är det världens viktigaste uppdrag och jag älskar mitt jobb!

Peter Connée
http://peterconnee.blogspot.com